MENSCYKELN - en liten inblick och reflektioner
Bild kopierad från https://hormonguiden.se/menstruationscykeln/
När man talar om menstruell hälsa är det lätt attassociera till just själva mensblödningen och allt som hör till denna.
I själva verket innefattar menstruell hälsa hela kvinnans fertila period - ”alla dagar i veckan”.
Kvinnan i fertil ålder har en cirkadisk rytm - en rytm - en menscykel - inte bara under ett dygn, utan även under en månad hormonellt och fysiologisk och fysiskt, som normalt ger en ägglossning för att leda till fortplantning.
Naturens största drivkraft är fortplantning och överlevnad - det gäller även människosläktet.
Genom att förstå och lära sig menscykeln kan man få en insikt kring individens generella hälsa, och även olika delar av som kan ”hjälpas upp”.
Menstruationen räknas idag som en ”vital sign of health” - en 5:e vital parameter.
Mensuppehåll, mellanblödningar, oregelbunden mens kan vara ett tecken på att cyklicitetet är rubbad och att det finns underliggande ohälsa/sjukdom. ( se länk till artikel av Sterling, Stubbs som ytterligare fördjupning)
Att lära ut grunderna kring menscykeln är av största vikt för att kunna förstå vad som är kan vara symtom som hör ihop med kvinnans fertila period.
Idealiskt skulle detta läras ut och vara en naturlig del av första mensen - och de kommande - i grundskolan.
Kunskap om menscykeln är av största vikt även vid önskemål om graviditet/eller undvika oönskad graviditet hos kvinnor som inte har någon typ av hormonella preventivmedel.
Fertilitet diskuteras sällan i kontexten menstruell hälsa för närvarande, men är givetvis själva essensen av menscykeln - Naturens strävan till fortplantning och en optimal livsduglighet hos avkomman och en hälsosam graviditet.
Det är ett långt och intrikat system av hormonella och fysiska händelser i hjärnans hormonsystem, äggstockarna och även livmodern där även övriga hormonsystem är involverade och påverkar - såsom binjurar och sköldkörteln.
Även fettprocent i kroppen, blodsockernivåer och tarmhälsa är involverade.
Om förhållandena inte är gynnsamma för en graviditet - t ex undervikt hos individen, kraftigt stress, rubbningar i andra hormonsystem - ”stänger” kroppen ner menscykeln, vilket leder till att individen märker av detta som att mensen uteblir.
Allt ovanstående kan lätt uppmärksammas om individen lär sig sin egen rytm och kartlägger menscykeln och dess faser.
Några andra exempel på tillstånd som är länkade till menscykeln och ofta debuterar redan i tonåren:
PCOS
10 - 13 procent av alla kvinnor i världen har en delvis genetisk betingat variant av som benämns som PCOS - Polycystiskt Ovariesyndrom och detta är oftast förenat med långa menscykler eller utebliven mens samt ofta ökad kroppsbehåring, ibland övervikt och även ökad förekomst av ätstörningar och nedstämdhet/ångest. ( se Uppdaterade PCOS-riktlinjer – med fokus på ungdomar Prof Angelia Hirschberg)
PMS
PMS är en förkortning för Pre Menstrual Syndrome - d v s symtom som kommer perioden före mens.Premenstruellt syndrom (PMS) kan omfatta ett flertal olika symtom, inkluderande humörsvängningar, bröstömhet, "food cravings"- dvs sug efter viss föda, trötthet, irritabilitet, nedstämdhet och depressiva symtom.Det verkar vara upp mot 75 procent av alla kvinnor i fertil ålder som känner av någon typ av PMS symtom. Dessa symtom följer alltså menscykeln och många har alltså någon form av återkommande fysiska eller mentala symtom premenstruellt, PMS.Besvären brukar komma tidigast från ägglossning och släppa inom något/några dygn när blödningen/mensen kommer.Här en lista på symtom:Psykiska symtom: Irritabilitet, ilska, uttalade humörsvängningar, gråtmildhet, trötthet, koncentrationssvårigheter, brist på energi, aptitförändringar, tröstätande, sötsug, sömnsvårigheter, nedstämdhet, oro.Kroppsliga symtom: Svullnadskänsla och viktökning under tiden efter ägglossningen, ömhet i brösten och bröstspänning, huvudvärk, ledvärk, mensvärk liknande krampsmärtor.En del kvinnor har dock uttalade psykiska symtom som medför en påtaglig negativ inverkan på det dagliga livet och kallas då PMDS och drabbar ca 3–5 procent av kvinnor i fertil ålder.
Rikliga mensblödningar
Det är normalt att blöda mindre än 80 ml sammanlagt och ha en menscykel på 23-35 dagar och blöda 3-8 dagar. 10-20 % av alla kvinnor blöder rikligare än 80 ml och har då det som av läkare kallas menorragi.
1/3 av alla som har blodbrist - anemi i befolkningen har detta pga rikliga mensblödningar. Det är ofta underdiagnosicerat - dvs upptäcks inte - då många tror det är normalt att blöda ( mycket)...
Blodet transporterar syre bundet till järn i de röda blodkropparna och vid lågt Hb ( och järn) minskar således denna förmåga.
Lågt järn och Hb ger ofta trötthet och minskad ork pga detta.Det är som kvinna ofta svårt att via födan få i sig mycket järn- särskilt vid stora förluster av blod.Vid menorragi - dvs riklig blödning - örekommer ofta ”klumpar”- koagler. Att koagulera är kroppens sätt att stoppa en blödning - och inget fel eller farligt.
Att blöda mycket ökar dock risken för anemi-”blodbrist”, vilket innebär lågt Hb (Hemoglobin) och lågt järn. Som blodprov brukar man kontrollera Hb, S-järn och/eller S-Ferritin ( de 2 senare är korrelerade till kroppens järndepåer).
Man kan ha normalt Hb men låga värden på de 2 andra-som då tyder på att det bara är en tidsfråga innan Hb också kommer sjunka.
Fysisk ork
Det kommer också allt fler rapporter kring hur kvinnans fysiska ork och humör varierar under menscykeln - det gäller både generellt - men också inom idrott.Nu pågår ett flertal studier för att bättre se vilken typ av fysisk aktivitet som är mest gynnsam under menscykeln och hur man bäst kan minska PMS och undvika skador. ( bl a Fridén et al SOK).Detta ämne är ju givetvis viktigt även gällande fysisk aktivitet i skolan.
Koncentration och inlärning
Huruvida koncentration och inlärning varierar under menscykeln har hittills inte diskuterats särskilt mycket ( annat än frånvaro pga menssmärta, blödningar och påverkan av PMS).
Det vore intressant att veta hur dessa faktorer påverkas och om skolundervisningen och prov bör anpassas delvis till individens menscykel framöver.
Anekdotiskt finns det vittnesmål om att vuxna kvinnor förelägger möten, arbete mm i relation till menscykeln t ex förlägger presentationer vid ägglossning då hjärnan känns optimal och hemarbete i PMS fas.
Mensuppehåll och hälsa
Vid långvarigt mensuppehåll ( mer än 6 månader) hos annars regelbundet menstruerande kvinnor utan preventivmedel finns risker.
Långvarigt mensuppehåll är vanligt hos kvinnor med undervikt ( BMI under 19) och låg fettprocent. Detta tillstånd är vanligt hos kvinnor med anorexi och/eller överträning, och förbises ofta.
Under tonåren grundläggs framtida benhälsa - dvs skelettets styrka och hållfasthet sk bonemass. Denna har en sin högst topp sk peak bone mass vid ca 22 års ålder. Vid mensuppehåll blir hormonnivåerna låga av bl a östrogen vilket påverkar skelettet negativt både för stunden och när det gäller uppbyggnad, och ger risk för osteoporos ( benskörhet).
Hård träning i kombination med låga hormonnivåer och dåligt näringsupptag - eller begränsad kost, i sig, kan också leda till stressfrakturer redan som ung.
Alla hormoner behövs även för en fullt fungerande kropp och system.
Vid mensuppehåll mer än 6 månader kan detta vara också vara tecken på andra rubbningar och ska alltid utredas (efter ev graviditet uteslutits)!
Menssmärta
Många kvinnor/flickor får ont under mensen och ibland även under ägglossningen.
Att hitta metoder för smärtlindring är viktigt för livskvaliteten.
Ofta används smärtstillande läkemedel såsom Alvedon/paracetamol och eller NSAID t ex Ipren. Det är viktigt att vid läkemedelsbehandling ge smärtstillande tidigt när smärtan börjar för att kupera denna.
Värmekudde, vila, akupunktur, TENS, fysiskt träning, preventivmedel och pacing är exempel på andra metoder som ofta kan lindra/undvika menssmärta.
Genom att hitta metoder för smärtlindring och göra detta som en naturlig del av vardagen ges en bättre livskvalitet och minskat behov av att avstå aktiviteter.
Det är också viktigt att kartlägga smärta och behov av smärtlindring.
Man ska inte behöva ha smärta ofta som begränsar livet.
Om så är fallet måste man söka hjälp hos kunnig vårdpersonal.
Kraftig mens smärta kan vara tecken på annan sjuklighet - endometrios - särskilt om smärtan ökar med åren.Det är av största vikt att boka tid hos gynekolog tidigt om misstanke på endometrios finns. Ofta kan detta debutera redan i tonåren och påverkar framtida fertilitet och livskvalitet och effektiv behandling finns.
ADHD och menscykel
Det verkar vara av stor vikt att vara uppmärksam på ungdomar och om de har tecken på ADHD.
ADHD verkar ta sig andra uttryck hos flickor/män än de som klassiskt beskrivs hos pojkar/män.
Nu börjar mer forskningsresultat gällande AHDH och hälsa/menscykeln (se i listan nedan).
Det som hittills har visats är att kvinnor i genomsnitt i Sverige får sin diagnos vid 23 års ålder, 4 år senare än män.Det har också setts är att kring puberteten söker många tjejer med odiagnostiserad ADHD mycket vård. I journalerna noteras ofta ångest, depression, ätstörningar och sexuella riskbeteenden, men ADHD fångas mindre ofta upp.
Fem år innan en ADHD-diagnos har kvinnorna betydligt fler sjukvårdsbesök och mycket högre läkemedelskonsumtion än vad männen har under motsvarade tid före diagnos. Det gäller all sjukvård, även besök för kroppsliga besvär, och i hög grad för olika psykiatriska och smärtlindrande läkemedel.
Man ser att kvinnor med ADHD har oftare svår PMS och PMDS.
Det finns ännu begränsad forskning kring kvinnor med ADHD och menscykeln, men förmodligen behövs t ex en högre dos av ADHD-medicin för att effekten minskar när hormonerna förändras under den senare delen av cykeln.
Det verkar också som vissa hormon-baserade preventivmedel, för vissa kan förvärra ADHD symtomen.
Man har också sett större risktagande, fler tonårsgraviditeter och tonårsaborter, sämre compliance vid preventivmedel, rökning under graviditet, förlossningsdepressioner och depressioner vid p-piller hos kvinnor med ADHD.
Mer forskning, stöd, individbaserad rådgivning och behandling är att önska för framtiden gällande kvinnor och ADHD.
Givet alla samband och kring menscykeln och livet i övrigt hos en kvinna i fertil ålder är det viktigt att tidigt lära sig de basala delarna både i ren fysiologi och anatomi, men också praktiskt i det dagliga livet för att själv känna sig kropp, dess mönster, upptäcka ev avvikelser och själv uppmärksamma t ex PCOS, ADHD, PMSD, endometrios, mensrubbningar och söka hjälp.
Att använda en kalender/dagbok - fysiskt i eller i form av t ex en mensapp är ett enkelt och användbart hjälpmedel.
Mönster i livsstil och även framtida sjuklighet, grundläggs ofta i tidig ålder och påverkar framtida fertilitet och hälsa.
Att lära sig sin egen kropp och menscykeln ger ”empowerment” och kunskap är makt - makt över sin egen kropp och sitt eget liv -
Både i puberteten/tonåren och hos kvinnor inom hela den fertila perioden.
Idealiskt skulle man även lära ut mer kring livsstil och hur individen själv kan påverka kroppen, metoder som kan vara hjälpsamt för en bättre hormonell balans och en god menscykel.
Detta skulle gynna en god menstruell hälsa och generellt mående.
Metoder som enkelt kan användas gällande t ex stressreducering/hantering, kost, sömn, träning, inlärning, återhämtning, balans mellan aktivitet och vila och hantering av symtom under menscykeln ( såsom riklig blödning, smärta, oro mm).
Ovanstående sammanställt mer ”såsom en insändare till en tidning” än som en vetenskaplig sammanställning.
Cilla Wernekinck
Specialistläkare Gynekologi och Obstetrik ( sedan år 2000)
30 år av klinisk erfarenhet och vetenskaplig kunskap inom området
Sterling-Stubbs
PCOS riktlinjer
Fridén pågående forskning menscykeln och träning
Comments